Push it

Efter att ha gått upp vid fem och jobbat i några timmar är man trött, oavsett om man druckit tio koppar kaffe eller ej, och oavsett om man haft tusen kunder eller, som i mitt fall, typ 20. Med andra ord är jag något nöjd med mig själv som tog bussen till gymmet så fort jag slutat och pumpade på där i en timme.

En kvart cardio i intervaller, sedan biceps/triceps/sida mage, och så tio min cardio till i ganska lugn takt.
För att få inspiration, pepp och övningsförslag spanar jag in bloggar flera gånger om dagen. Perfekt om man vill ha lite tips på vad man ska träna för muskelgrupper tillsammans - Live it, Love it.
Man hittar ett inlägg vad den här pangbruden kör, sedan slänger man om lite så det passar en själv, dagsformen och det gym man befinner sig på, så kör man!
Sen hem och mumsa i sig apelsin och keso med maaassa kardemumma.
Mumma för töisen det!

Rise and shine

Min port är en sån port som är öppen om dagarna, för att sedan låsas automatiskt klockan nio på kvällen. Den anser väl att efter klockan nio är man obehörig att komma in om man inte har nyckel. Det bor liksom mest pensionärer i den där trappuppgången. Vad ska man ute å ränna senare än nio för liksom? Nu är det ju så att porten måste låsas upp automatiskt någon gång igen, "hmm, när är det vettigt att folk ska ut å ränna igen..?". Tjaa, jag är i alla fall för tidigt uppe nu tycker den. Står och rycker en stund i dörren innan jag fattar att den fortfarande är låst för att hålla obehöriga ute.
Undrar om det bara var inbillning eller om jag var snäppet mörkare under ögonen i morse när jag sminkade mig...

Early evening

Jag borde för tusan ha sovit nu! Men jag fastnade i telefon med systra mi, så det får det vara värt, den där extra tröttheten imorgon bitti när klockan ringer 04:50. Precis som den gjorde i morse. Och kom jag upp idag kommer jag nog upp imorgon också. Jag trivs ju, som sagt. Till alla er som bor i Stockholm - KOM TILL MIG! Det finns fem sittplatser i mitt mysiga lilla café, ni får slåss om dom. Så får jag öva på att skumma mjölk och får sällskap på köpet. Kan inte direkt påstå att det är livat där på vardagarna. Men mysigt! Och otroligt skönt att ha jobbat färdigt för dagen redan halv två!
Då blev det storhandel, hem och äta, försöka göra en paj att ha senare i veckan och springa till pendeln. Dubbelpass på House of Shapes - 1. BodyPump. 2. Spinning.
Officiellt: jag hatar spinning. Jag har försökt, flera gånger nu. Nej, bara nej. Särskilt i en sal där det inte finns någon klocka. Jag hatar att inte veta hur mycket jag gjort och hur mycket som är kvar. Ja, jag är en stressad person, alltid på väg någon stans för att göra något. Ofta helt oviktigt, men alltid något.
Pajdegen som jag förgräddade innan jag åkte åt jag direkt ur formen när jag kom hem. Var ju tvungen att testa innan skiten åkte i soporna. Seriously, vad är det här för HEM som inte har en normal pajform!? Det enda jag hittade var en gratängform. (Mamma, ta hit min pajform!) Och ja, jag har väldigt konstiga matvanor. Särskilt när jag har tränat, då skriker min kropp efter allt. Hade troligtvis till och med fått i mig surströmming.

Juste, en bild på mitt goda äggslem:

(Räck upp handen om ni tycker det ser gott ut. Ingen? Fine...)

Early morning

Godmorgon solstrålar! När ni väl kravlat er sängen och läst detta har jag redan varit vaken i flera timmar. Första timmen är redan avklarad. Kan säga att kaffet på jobbet är något jag längtar efter.
Så kan man roa sig med att fota sig själv i spegeln tills man måste småspringa för att hinna ner till pendeln!

Godnatt-gröt

Känner att min ämnesomsättning stiger med 1000% när jag kommer igång och tränar alltså. Det i kombination av att man lever på en macka hit och dit när cafét väl är tomt gör att dagarna blir lite rubbade. Hej gröt klockan halv sju på kvällen!

Läggdags efter Bolibompa

Jag som tyckte att jag gick upp tidigt idag när jag hade "sovmorgon". Imorgon börjar jag 6:30, måste gå hemifrån innan sex. En normal människa ska typ gå upp vid den tiden, eller ännu hellre senare. Om man ska räkna "normalt" för min ålder. Då ska man helst sova till nio-tio varje dag fortfarande. Gött mos de! Att ställa klockan på 05 känns inte helt mänskligt. Vetskapen om att man sedan har sex timmar med ensamt arbete framför sig gör väl inte att man så gärna vill krypa ur täckets trygga famn heller. Så kommer jag att ha det i tre dagar framöver nu. Himla tur att man har fri tillgång till kaffe alltså!

Har nu jobbat två dagar i rad på stans mysigaste café och trivs som fisken i vattnet, även om jag gnäller om tidiga morgnar och ensamt arbete. Det gör mig inget, för jag älskar bröd och kakor, och att allt är ekologiskt. Jag kan ärligt säga att det var bland det bästa jag gjort, att säga upp mig och börja om. Förlåt kära jobbarkompisar på Except/TVR, men det är sant. Däremot saknar jag gänget, som fan! Så hör av er, jag vill mer än gärna träffas, glöm inte bort er på era roliga, spontana vinkvällar. (Screw that med att man inte ska dricka alkohol när man satsar på att bli vältränad).

En timmes sovmorgon

Väger upp gårdagens stressiga förseningen med att se till att komma redan till kvart över, tre kvart innan dörrarna öppnas för kunderna. Igår tog jag det på tio min. Men då låg ju inte kassan i kassan som den skulle när första kunden kom heller visserligen. Petitesser. Folk är inte så stressade på helgmorgnar. Igår hade jag till och med en liten tomtenissa i cafét vid nio-tiden minsann. Hur gullig som helst var hon! Hoppas innerligt att hon kommer tillbaka, trots att vi inte hade några croissanter, eller pain de chocolats. Får ta ett snack med bageriet..
Välkomna till Birkastan, jag övar gärna på att göra lattes och cappuccinos till er. Jag och mjölkskummaren är inte riktigt homies än..

All alone

Min hyresvärd, alltså hon jag bor inneboende hos, frågade just om jag inte har någon killkompis. "...aah, pojkvän då." Jag klarar mig själv, sa jag och fortsatte fylla diskmaskinen. "Jaa, men lite kärlek! Dom borde ju stå i kö så söt som du är!"
Trevligt att höra. Men nu sitter jag ändå här ensam på mitt rym jag hyr för en alldeles för hög månadskostnad, med tre tända ljus för att mysa till det för mig själv. Lördag kväll, jag har ätit upp middagen jag lagade till mig själv och lär väl strax sätta på en film på datorn och lägga mig på sängen. Tvn har lilltjejen lagt beslag på. Tror det är något i stil med "Nallenallenalle har ett stort blått hus". Lät som det för en stund sedan iaf. Jag hatade det barnprogrammet.
Ensam är stark, tänker jag och myser ner mig i min mjukiströja och lägger mig tidigt för att jobba imorgon igen. Have fun partypinglor!

Uppe innan tuppen

Det är lördag idag. Helg ljuva helg. Eller inte. Klockan ringde klockan sex, för ungefär en timme sedan. Jag sitter vid pendeln, Ella ligger kvar och sover i min säng. Livet är inte helt rättvist alltid. Dessutom är det vagnfel och tåget är 14 min försenat, så just nu sitter jag bara och fryser häcken av mig och försöker fundera ut smidigaste sättet att ta sig till cafét. Tuben tar tid, pendeln är sen. Pendeln som kommer in först tas dessutom ur trafik hållplatsen innan min. Ta den ändå oc byta till t-bana där? Gå direkt till t-banan här i Farsta strand? Det är för svåra beslut att ta 07:05 en lördagsmorgon..

To do

Så kan jag alltså bocka av ännu en sak på min lista över saker jag borde gjort för länge sedan (så som att städa rummet, som ärligt talat inte gjorts klokt sedan jag flyttade in för snart tre månader sedan).

Det jag nu stryker är att klippa håret. Frisören satte ett hårstrå i halsen när jag berättade när jag klippte mig senast. Sen fick jag en liten moralkaka efteråt ja, men det var väl väntat. Förstår dock inte vad alla frisörer har för tanke när de ska fixa mitt hår efter att allt är klippt och klart. Alltid så stylar de mig i något som ser helt åt helvete ut. Just nu sitter jag här med något som ska likna vågor. Det är snarare så att topparna står ut åt sidan och jag ser allmänt nyvaken ut. 

Inte helt ok. Tur att planen för ikväll är att stanna hemma i soffan. Med Ella, som är försenad.

Det ser jävligt gott ut, det kan jag erkänna. Sen att skolan har förstört mig så att jag hatar all form av vit fisk är ju en annan sak. Jag har köpt det enbart för att lax är pissdyrt. Men det här gick ner, absolut. Var lite kaos på diskbänken när allt skulle fixas bara. Inte det roligaste att ständigt laga mat åt en person. Man bryr sig liksom inte riktigt om ifall det är gott eller inte, det är bara att äta.
Någon som vill flytta ihop med mig?

Express

Nu känner jag mig rätt så klar för dagen. Och klockan är bara tre, knappt det ens. Något säger mig att jag inte kommer vara särskilt sällskaplig när Ella kommer senare i eftermiddag/kväll. Tur att jag kan skylla på att jag ska upp tidigt och jobba imorgon, så jag får sova i tid.
Hittills har jag hunnit med två träningspass idag, i rad. Expresspass, så det tog ju inte så mycket av min viktiga tid. Men desto effektivare var det!

Längst fram stod jag, där jag trivs bäst. Så man ser, så ingen står i vägen och är jobbig och kass där mitt framför mig. Riktigt bra instruktör var det på dessa pass med, hon gjorde liksom så man ville tvinga sig till att göra de där jävla jobbiga utfalls-hoppen, trots att benen var stumma som träpinnar.
Blev lite styrketräning för armarna sedan med, men tunga kassen uppför backen när jag varit och handlat.
Lunch och storstädning och rensning av rummet är även det avklarat, diskmaskinen är klar, tvättmaskinen spinner för fullt. Äntligen rena strumpor! 

Äggröra a la Rebecca

Dagens ryggpass på gymmet kommer troligtvis kännas betydligt mer än vad gårdagens benpass kändes idag. Jag är en nöjd tjej! Och som grädde på moset har jag fått spendera några mysiga timmar i cafét med underbara Ella som jobbarkompis och upplärningsslav. Hon fick helt enkelt göra skitjobbet medan jag tog hand om kunderna. Det är så det är när man är ny. Jag har ju faktiskt jobbat där i över en vecka nu, så nu är det min tur att dela ut såna roliga sysslor. Moppa golvet, diska, sopa.. Men riktigt härligt med sällskap, både när cafét var tom lite då och då och när cafét väl hade stängt.
känslan sedan när man kommer till pendeln och inser att tåget som gick förbi på stpåret nedanför när man gick längs gatan, var det tåget man skulle tagit hem. Sedan har man en kvarts onödig väntetid innan man kan ta nästa som går, alltså hemma en kvart onödigt för sent. Då orkar man inte laga mat nej. Tur att jag har världens godaste egenihopknåpade recept på lagom mättande äggröra. Jag skonar er och lägger inte ut någon bild på det, för det ser ut som slem. På allvar. Men det är gott, tro det eller ej.
Rebeccas äggslem:
1-2 ägg -  knäckes ner i en varm stekpanna och rörs sönder.
Några skedar keso - tillsättes bland äggen och geggas runt lite
Lite riven ost i valfri smakstyrka  - häll över och låt smälta inne i geggan
Några skivor påläggskinka i strimlor  -  släng över och låt bara bli lite varma där med
Salt och svartpeppar - bara strö över lite så det ser okej ut.
Så kan man ta lite örtsalt, lite paprika, lite soltorkade tomater, lite vad-du-vill ungefär.
Släng på en macka, en knäckemacka eller ät bara från en tallrik med grönsaker eller nåt. Är du känslig så blunda och ät och överraskas av krämigheten.

Change of plans

Min härliga lunchdate avbokade vår tid klockan 12 idag, stackarn har tydligen legat och brottats med feber hela natten. Jag är glad att det inte är jag, och nu fick jag extra tid över för gymmet, som jag trodde jag skulle få säga pass till idag. Är dock inte lika het på gröten som igår, såhär dags då satt jag ju tamefan och stretchade. Men jag ska resa rumpan från stolen. Snart. Ska bara gäspa lite till först, gnugga mig lite i ögonen och sådär.
Det blir till att peppa på pendeln det, med Sexy and I know it i lurarna, så är jag på g sedan!

Håll om mig!

Ibland är ensamheten bara lite mer påtaglig än andra tillfällen. Ikväll är en sån stund där det är extra jobbigt. Det är nu man bara vill hem till trygga lilla Gotland och sin egna säng i sitt egna rum. Eller åtminstone en säng där man slipper sova ensam. Jag har min fina nalle som världens bästa Jens köpte till mig för några år sedan, men den svarar inte direkt på tilltal tyvärr.
Efter en underbart härlig eftermiddag med Emelie som sällskap känns det ju ännu mer att man inte har sällskap längre. Det här med att inte jobba kanske inte är en sån där superhöjdare trots allt. För mycket energi på kvällarna, vill inte sova för tidigt och därmed vakna i ottan. Dagarna blir svåra att fylla med viktiga grejer.

Morgondagen blir lite annorlunda dock. Både sällskap och arbete kommer jag att få. Kanske ska ta och klämma in en stunds träning där emellan. Det märker vi.
Kanske man borde boka in en klipptid med. Luggen hänger i vägen rätt ofta nowadays.
Vi får se när jag vaknar helt enkelt!

Min dag i mat, typ. + en del till. Mumma!

"Ledig"

Ännu en dag jag absolut inte kan klaga på! Är fortfarande helt ledig om dagarna (föredrar helt klart att kalla mig själv ledig och inte arbetslös), men tog mig ändå upp långt före många andra lediga medmänniskor. Klockan var ställd på 08:30. Sent för många, tidigt för en ledig själ som dessutom hade problem med att somna igår kväll. Men upp kom jag i alla fall, och jag var på gymmet innan klockan ens slagit tionollnoll.

Dagens kroppsdel fick bli ben, som jag planerat sedan tidigare. Axlarna och bröstmusklerna värker fortfarande efter måndagens dubbla lunchpass. Men nu är jag nöjd och belåten.

Mötte upp en fin gotlänning efteråt, min käre barndomsvän Emelie. Fick guida mellan tunnelbana och pendeltåg litegrann, men vi hamnade på samma tåg och i samma ände.

Så nu har jag trevligt sällskap några timmar framöver. Blev världens tjockaste och fluffigaste ungspannkaka till lunch, fylld med bacon och äpple. Fick vänta en halv evighet på den dock.. Nu blir det nog en tur in till Farsta Centrum för att hälsa på en annan fin vän som råkar jobba på Espresso House just där. Kaffe, anyone?

Vardagslyx

Har haft en helt otroligt trevlig dag idag. Som nämnt tidigare gick jag ifrån Metro-intervjun med rak och stolt hållning och känslan av att det gick suveränt. Hann hemförbi en snabb vända medan Mike var på sin intervju i samma byggnad (hur nice!?). Insåg dock efter över en timmes väntan på honom där, med en Cosmopolitan som enda sällskap, att jag nog inte hade behövt stressa hemma så som jag gjort. Att byta om och få i sig lunch på 20 min är rätt bra jobbat. Så satt jag sedan där i över en timme och väntade som sagt. Men sedan hade vi det kul resten av eftermiddagen, och jag fick leka Stockholmsguide som sagt.
Fick bland annat förklara flera gånger om huruvida Södermalm var "stan" eller inte. Och förklara skillnaden på tunnelbana och pendeltåg. Kände att jag lämnade allt om Saltsjöbanan och liknande utanför den diskussionen..

   

D&G-kavajprovning och stek på Gate One.      Frukost PÅ sängen hos Malin imorse.

Sightseeing

Det är rätt synd att klaga på livet just nu egentligen. Jag bor i staden jag velat bo i, och jag bor dessutom jävligt bra. Jag har hittat det perfekta gymmet att spendera massor av timmar på (så fort jag lärt mig maskinerna vill säga).
Jag har fått träffa massor av härliga människor genom jonnet jag numera är uppsagd ifrån. Jag får nya erbjudanden, jag vet att jag åtminstone är någotlunda eftertraktad. Självförtroendet ligger på en rätt bra nivå måste jag säga.
Fick precis senaste boosten genom att ha en kort och koncis intervju led tjejen vars jobb jag ska ta över på Metro. Det avslutades med något i stil med "jag ska säga till Martin hur bra det här gick så hörs vi i veckan!"
Och så har vi finbesök av Mike från Göteborgskontoret idag, så nu får lilla gotlänningen vara guide i stora Stockholm för en grabb som bara varit här en gång i hela sitt liv. "Jag vill se Stureplan!"
Tror gymmet får bli imorgon förmiddag istället, så han får se vad han vill se av storstan, och min stackars överkropp får vila.

Ett sexpack, tack

Hade inte tackat nej till en massage nu säger jag bara. Vill inte veta hur dessa axlar kommer att kännas imorgon. Men jag gnäller inte, jag älskar det. Det bara låter inte som det. Som ett kvitto på att man gjort något vettigt med sin lediga tid. Istället för att bara hänga framför datorn, som jag kan vara rätt duktig på när jag inte har något bättre för mig. Fast nu har jag ju snöat in mig på träningsbloggar igen, så nu kan vi ju säga att det är bra att jag hänger framför datorn och får inspiration.
Favorit just nu: Hälsonöten
Känns rätt grymt att hon är PT på mitt gym, man känner igen miljöerna och människorna. Sånt uppskattas!
Jag älskar starka tjejer! Det är inte bara killar som kan vara muskulösa. Vi med brudar, så kom igen!

Skulle SÅ gärna vilja utbilda mig på något vis inom träning/hälsa. Hade varit så kul att få hålla på med något man har som hobby som jobb. Man hade ju inte hamnat i de där svackorna heller, som man lätt kan hamna i annars när det är mycket på det vanliga jobbet eller i livet. Är det ens yrke så måste man liksom hålla igång ändå. Det finns inga ursäkter, det är bara att köra. Fan vad underbart!

Tänk om man var miljonär, vad mycket fina kläder och skor jag hade köpt då..

Fucking awesome.

Man ska väl egentligen inte svära sådär, offentligt på något vis. Men nu får jag faktiskt det. För att:
1. Jag är så jävla grym som har tränat så mycket på senaste tiden och har kommit igång igen.
2. Jag har precis slängt ihop rotfruktsrakor till mig själv och åt dessutom god kesella/kesoröra med hallon och banan direkt efter träningen.
Och sist, men absolut inte minst:
3. Jag är vidare i Metro-jobbet!!
Så imorgon blir det att bege sig till MTG-huset igen och kändisspotta lite sådär. Ska nog hinna ta mig till gymmet innan dess med hoppas jag. Men då ska överkroppen verkligen få vila, för fyspasset tog musten ur både axlar och triceps. Och massa andra delar, men just nu är det de som värker mest. Har en svag känsla av att det inte direkt kommer kännas mindre imorgon..

Ready for take-off.

Det måste vara ett tecken på att man är perfekt utsövd när man vaknar fyra minuter innan klockan ska ringa, klarvaken direkt. Och vrålhungrig! Är det bara jag som vaknar hungrig nästan varje morgon? Jag förstår inte de där människorna som kan dra sig till gymmet eller ut på en löprunda innan frukost, med bara en kaffe i magen. Nej huu! Frukost ska det vara! Jag kände att jag lagt upp tillräckligt med matbilder redan första inläggen, så jag besparade er en till. Men jag kan säga såhär: jag lyxade till det och fyllde frysen med hallon för ett tag sedan. De hallonen kommer inte räcka länge. Går åt som smör i solsken. I gröten, på gröten, i min "efter-träning-blandning" med kesella och keso.

Som sagt, här ska byggas muskler! Hade det inte varit för att jag var utan fast jobb hade jag laddat upp med proteinpulver. Men när det är pissdyrt får jag leva på keso och kesella istället. 

Fyspass och Core Express, det kommer kännas resten av dagen. Nu kör vi!

Another night in Skogås.

Ännu en halvsen kväll i Skogås med Freja och hennes lilla familj. Som bonus ikväll var även Hanna där. Och som extra krydda stod det två stora ryggsäckar på hallgolvet. Tjejerna drar imorgon, till Thailand. Fan för att säga hejdå alltså! Inte för att vi gjorde någon stor grej av kvällen. Jag och Hanna låg i soffan och försökte följa med i handlingen till Wallander, vilket gick sådär med Freja och hennes mamma som stressade runt och hetsade allt med packning och planer. Så snackade vi väl en hel del själva också, vi i soffan. Jag förstod inte ens exakt vad det var för brott det handlade om, typ tre olika? Ni som vet kan ju få redogöra om ni känner för det.
Själv känner jag för att borsta tänderna och krypa ner. Imorgon blir det träning igen. Jag är igång känner jag, och God, I love it! Nu jävlar ska här ätas proteiner och byggas muskler!

Motivation: 100

Det blev tre koppar kaffe, sedan var jag redo. Peppade mig själv lite genom att läsa träningsbloggar med. Jag kan också bli sådär vältränad. Jag var på gång, det var jag faktiskt. Men så kom det en Stockholmsflytt emellan och allt blev rubbat. Efter några dagar skickades jag till Götelaborg och åt mest skitmat och oregelbundet en hel vecka. Sen insåg jag på gymmet att jag inte fattade ett piss av de där maskinerna. Och på den vägen är det. Så otränad som jag känt mig den senaste tiden har jag inte känt mig på flera år. Det gör mig inget med vikt på vågen, verkligen inte. Det är bara vetskapen om att jag slutat med något jag faktiskt verkligen gillade, något jag njöt av. För det är så jävla kul att träna, det är så jävla skönt efteråt! Man blir stark, stolt och glad. Så jag gjorde det. Det blev 30 min cardio först. Jag brukar ge upp efter typ 5-10 min annars, jag hatar det. Men jag hade bestämt mig, och jag gjorde det. Sen lite biceps, triceps och mage efter det. I de där sabla maskinerna som jag inte förstår mig på.. Tacka vet jag Visby Träningscenter! Men jag var där i alla fall, och det var det viktigaste! På torsdag kväll har jag ett möte inbokat, PT-coach typ. Jag är PEPP!

Motivation: 0

Första sovmorgonen på en vecka, men ändå är jag dödstrött och hade gärna krupit tillbaka in under täcket i några timmar. Trots att jag varit uppe ur sängen i 1½ timme redan. Det blev lyxfrukost för att vara i Stockholm. Hade varit standard om jag var hemma på ön. Gröt med banan i, toppad med frusna hallon och mango. Och så fick jag rosta en skiva av brödet från Bröd&Salt. Börjar bli lite torrt nu.. Men jag tänkte att kan min syster rosta allt kan väl jag!
Planen sedan, eller snarare förhoppningen, var att byta om och dra till gymmet. Men min motivation är noll, ögonlocken är tyngre än tyngsta kettlebell och mjukisbyxorna är just nu bekvämare än träningstightsen.
Tror det blir att kila ner och sätta på lite kaffe (ganska mycket faktiskt) och bara tvinga sig själv.

The move.

Vi tog oss i kragen faktiskt, vi förflyttade oss från sängen/stolen. Till min förtret så tog vi oss dock längre ifrån stan snarare än emot den. Först en sväng till svindyra Coop vid t-banan (kom igen, hur kan tacos ha blivit en stående fredagsrätt i hela Sverige när bara hälften av ingredienserna, för tre pers, går på 160 spänn?!).
Så, buss till Skogås it was! Tänk vad många platser jag varit på här runt om i Stockholm, allt från Arninge industriområde, till Hjulsta, till Lidingö, till Roserberg, till Skogås ikväll.

Tacokväll med Freja och hennes lilla syster, som vi konstaterade inte var så liten längre. Alla som alltid varit små är plötsligt så stora. Vi är ännu större. När blev det 21 januari 2012? Freja åker till Thailand på måndag, jag har bott i Stockholm i snart tre månader, Niklas har varit i Thailand i snart en månad, det var över en vecka sedan jag sa upp mig. Om några månader fyller min lillkusin 15 och ska börja köra moppe, min andra ännu mindre kusin har skaffat pojkvän. Han ger henne presenter och allt. Det är inte för inte man är avundsjuk.

Nu känner jag att det här inlägget har tagit alldeles för många vändningar. Tror det börjar bli dags för mig att krypa ner under täcket istället för att sitta på det. Man var ju trots allt uppe vid sex imorse.

Frågetecken

Efter åtskilliga timmar i cafét med både rusher och dötid så har jag nu bänkat mig i sängen. Freja snodde stolen, så det finns inte så mycket att välja på.
Nu är den stora frågan: vad fan ska man göra? Jag vill göra NÅGOT, Freja vill INTE göra något. Känns inte som den bästa kombinationen för att komma fram till något som passar oss båda. Jag tror vi ska ta varsinn bulle och tänka över problemet!

Dear John.

De flesta vet om att jag har varit sjuk förr. En sjukdom som man utsätter sig själv för. Nu är jag frisk, thank God. Men lite av det där självdestruktiva sitter kvar. Som till exempel en sån sak att jag sätter mig ensam en fredagskväll och tittar på kärleksfilm, en fin sådan. En sån som man inte alls ska sitta och se på ensam, inte när man verkligen saknar någon. För i Dear John handlar det först och främst om saknad, för er som inte har sett den. Med andra ord det absolut sista jag borde se på just nu.
Jag är i en stad som jag inte riktigt kallar hemma. Jag har vänner här, men inte den allra allra närmsta. Jag har alldeles för många personer jag saknar. Så ser jag Dear John och kryper sedan ner i sängen här i Farsta helt ensam, till ljudet av pendeln som dunkar förbi då och då. Ibland måste man ändå påstå att livet inte riktigt är där man vill att det ska vara. När det kommer till just den punkten. På många andra punkter är det perfekt, men inte just där.

Ballet Bar

Nu ska här fredagsmysas! Med mig själv. Har precis tryckt i mig en överfull tallrik av vad kylen och Ica hade att erbjuda, snabbmat när den är som bäst. Paprik, tomat, avocado, morot, örtkeso, "scrambled eggs", rökt kalkon och världens bästa Bröd&Salt-bröd. Man kommer ju bli bortskämd i framtiden med den där brödvanan minsann. Inte bra för någon utan fast jobb. Men det är det värt, njuter av varje tugga.

Något säger mig att detta kommer utvecklas till någon form av matblogg. Kanske med inslag av träning. Kanske. Idag var det det. Efter att ha kommit hem från Ronjas jobb med magen mer än full laddade jag för att dra iväg på Ballet Bar. Hur jag laddade? Jag lade mig på sängen i 40 min och blundade. Sen hittade jag en halv banan i kylskåpet (fråga mig inte vart den fick plats efter super-vego-lasagnen, men det gjorde den) och drog iväg. Nu stramar det i rumpa och lår. Men det var väl det jag var ute efter.
Så, långdusch och filmmys!

<a href="http://www.bloglovin.com/blog/3395659/rebecca-ohlsson?claim=ekbrc8xuuj9"> Följ min blogg med Bloglovin </a>

Jag sprider budskapet!

Just nu

Lunch på Sjöhistoriska muséet efter en lyckad intervju. Helt okej att ha Metro på cv:t sedan. Håll tummarna med mig dagen ut, om jag inte skriver något mer, håll tummarna hela helgen med.

Dagens kändisspotting skedde redan innan tio: Renée Nyberg, i samma lokaler som mitt kanske blivande jobb.

Metro?

Med bröd från mutt troligtvis nya jobb så laddar jag upp inför dagens intervju. Det känns ganska dubbelt på nåt vis.

En vanlig torsdagskväll i Stockholm?

Billigt vin, fryst skaldjurssoppa a la Felix och lyxigt solros&pumpa-bröd med vitlöks-Philadelphia. Efterrätt: vaniljbullar på ekologiskt mjöl från Saltå Kvarn.
Sällskap: världens bästa Ronja Rövardotter.

Gottgottigottgott!

Åtta timmars jobb, helt och hållet inomhus. Och jag vet att jag nu får betalt för varenda timme. Det är lätt på axlarna nu, ingen börda. Nu är det bara fötterna som värker. Möjligtvis kinderna, efter alla stora leenden man smällt av för kunderna.

Jag tror jag fått jobb. Heltid. Med fast lön. Och hembakta bröd, bullar och kakor omkring mig. Och obegränsat med kaffe. Jag tror jag är i himlen?

Today

Tänk om man bara hade kunnat vara miljonär när man vaknade upp, en helt vanlig torsdagsmorgon. Tänk vilken bra start på dagen! Nej, istället vaknar man av sig själv innan klockan ens ringer, drar sig lite, tar sig ur sängen och börjar morgonens sysslor. Som till exempel att göra gröt. De flesta av er som läser detta vet att jag inte riktigt är som jag ska om jag inte får gröt på morgonen.
Jag går helt klart hellre upp fem minuter tidigare än stressar och slänger i mig en macka. Gröt, te och helst en tidning. Tidningen har jag fått klara mig utan de senaste månaderna. Och ärligt talat, hur mycket läste jag egentligen i GT hemma på Gotland? Serierna och horoskopet, typ. Kanske om något handlade om någon man kände.

Enough with the bullshit. Om en stund ska jag åka iväg mot Bröd & Salt, caféet jag fått provjobba på.
Nu är det faktiskt så att en av de ansvariga ringde mig igår och lät lite smått desperat. Sjukanmälningar. Så jag ska hoppa in. På ett nytt café, ensam. Hon påstår att det är väldigt lugnt där, lugnare än i Hammarby Sjöstad (där jag jobbat tidigare). Så med andra ord kommer det antagligen vara rätt dött.
Får se om det blir någon kändisspotting idag med. Har ju sett Fredrik Wikingsson där i krokarna kring Birkastan...

Välkomna till Birkagatan 15!

Kändisspotting på H.O.S

Den där känslan när man kört stenhårt, fast man hade planer på att ligga på sängen/soffan hela kvällen. Den där känslan, både mitt under ett tungt knäböj och när benen knappt orkar bära dig efteråt - N Ö J D !
När man dessutom, som liten gotlänning, får träna för någon som kan klassas som känd, då känner man sig snäppet grymmare!
Det blev BodyPump, för ingen mindre än Oscar Jöback (ni dumb-asses som inte fattar så är han gift med Peter Jöback, mannen era mödrar avgudar).
Benen var möra innan. Jag vill inte riktigt veta hur de kommer att kännas imorgon när jag ska ta mig ur sängen. Antar att det blir att rulla ner över kanten och krypa mot badrummet. Att ta sig upp på toaletten och sådana petitesser får jag lösa där och då.

Jag vet inte hur det är, det kan någon nörd eller kostvetare får berätta för mig - men är det skillnad på keso och keso? Jag tänker mig att det är något som är varumärkesskyddat på något vis, som att falukorv måste innehålla vissa saker för att få kallas just "falukorv".
För rätta mig om jag har fel, men är inte Coop's keso liite godare än andra sorter?

Hur som helst så njöt jag fullt ut (både av smaken och den lite lägre prislappen) av Coop's keso, smaksatt med kardemumma och kanel, ihopgeggad med filéad apelsin.

Onsdagslyx så det förslår!

Vadå sjuk?

Alla ni som har känt mig ett tag vet att jag varit sjuk, och förhoppningsvis vet ni att jag är fullt frisk nu.
Men även en frisk hjärna kan ha behov av att träna. Så just därför har jag precis slängt i mig lite mat som fanns i kylen, dragit på mig mitt nya träningslinne (toppenjulklapp av mamsen) och kollat upp när jag borde bege mig för att komma i tid.
Dagens pass blir BodyPump, för ovanlighetens skull. Älskar utmattningen, även om jag inte riktigt har full lufttillförsel genom näsan nu, kan vi väl säga.
Tänk om man bara hade varit frisk, vad skönt det hade varit.
Man kanske skulle ta tag i den där frukostvanan man hade för ett år sedan, med en apelsin till morgongröten.















Kom ihåg:
Köp apelsinskalare.

Nu kör vi!

It's official!

Härmed öppnar jag mitt liv för allmänheten!

Du kommer att få läsa om allt viktigt och oviktigt jag gör om dagarna, vad som cirkulerar i mitt huvud, vad jag tänker ta mig för här i livet.

Läs, ta in och lär känna mig, litegrann. Kommentera, skvallra, njut. Förhoppningsvis kan jag skriva något intressant här i alla fall. Kanske något tips på vart man hittar gott kaffe, billigt vin eller ett dansgolv med bra tryck. Kanske hittar du ett foto på dig själv här en vacker dag (eller en grå dag som denna). Man har ju trots allt en iPhone, så det är bara att slänga på ett Instagram-filter så lovar jag att du blir snygg!

För er som inte har varit och besökt mig i Farsta Strand (shame on you!) så är detta min härliga utsikt.

Det är Farsta-sjön ni skymtar bakom husen. Och nej, jag har inte tagit mig dit för att ta någon promenad än. Jag kan ändå garantera att det inte slår Tofta Strand. Men ja, jag ska dit. Någon gång. En vacker vårdag, kanske.