Det känns som igår..

Några stationer med pendeln, "signalfel", och vi byter till tunnelbana. I Farsta Strand. Har inte varit på denna plats sedan Valborg och det är inte konstigt att man längtar tillbaka, nästan blir lite vemodig. Det är fortfarande hemma på något vis. Men det var då, nu är det nu. Och nu ska Vän på intervju, även det ett halvt stenkast ifrån mitt gamla jobb på caféet. Det kommer bli en nostalgisk dag. Enda skillnaden är att jag inte kan smita förbi House of Shapes i väntan på henme. Tyvärr.. Några dagars vila kan dick göra denna kropp gott tror jag, återhämtning, ny energi, ännu mer kärlek. På måndag är det ON igen!
Sålänge ska jag dricka kaffe på ett café i närheten av mitt gamla café, traska över bron mellan S:t Eriksplan och Kungsholmens vimmel, ströva rut i butiker och lägenheter som Vän kanske ska köpa.
Stockholm i mitt hjärta!