Time passes by...

En hel vecka har gått, igen. En hel vecka av arbetslöshet eller ledighet, det kan man se som man vill. Fem dagar av träning, fem dagar med promenader. Sju dagar där vi följt matlistan jag gjorde upp i samarbete med mamma förra söndagen.
Dagar blir veckor blir månader blir ASIEN. Idag är det 43 dagar tills vi lyfter. Alldeles för lite är förberett inser jag. Och eftersom min hjärna har gått ner på lågvarv i och med all ledighet så glömde jag ju totalt bort att jag skulle kilat över till grannen i förmiddags för att prova och låna ryggsäck. Då låg jag i godan ro och såg på film istället.

Det ska hinnas med några dagar i Stockholm innan dess, samt en helg i Skåne med familjen, som jag önskat och fått igenom. Med andra ord kommer tiden förhoppningsvis att gå väldigt fort. Imorgon ska det ringas samtal hit och dit och försöka skaffa någon slags tidsfördriv fram till mitten av oktober. För ni vet väl att tid är pengar mina vänner? Så varje ledig dag är förlorad inkomst. Tänk den dag man blir vuxen på riktigt och får betald semester va? Inte helt fel!

Fram till den dagen jag får tidsfördriv fortsätter jag att hänga på gymmet halva dagarna! Inte helt fel det heller måste jag säga... ;)