Feels good to be home.

Jag har sagt det förr, jag vet. Men det tål att upprepas. Jag älskar mitt mörka rum! Efter att ha sovit alldeles för lite föregående natt, och nätterna där innan alltid ställt klockan hur länge som helst (eller ändå vaknat tidigt av de förbaskade solstrålarna), så sov jag tills klockan var nästan 10. Och när jag då vaknade så var det bara en liiiten solstrimma som sken in i rummet. Ja, självklart var den lilla solstrimman rakt i mitt ansikte då, men den berättade ju bara för mig att det var fint väder idag.

Pappa som håller på och renoverar på nedervåningen, syrran som nyss är hemkommen lagom tills jag fått i mig frukost, solen som skiner och alla fina vänner som vill träffas nu när jag är hemma och överraskar. Lägger troligtvis träningen lite på hyllan under påsken, till förmån för släkt och vänner. Det är ju trots allt därför jag är hemma, tränar gör jag så bra så annars. 

MEN, jag stressade ändå som en liten dåre för att hinna till Stadium innan jag skulle med båten igår. 25% på allt är inte helt fel! Thank God att vi har Stadium i Farsta Centrum. Dessa färgglada skönheter fick följa med mig hem:

Kanske tar åtminstone en tur till Visby Träningscenter ändå då...